lördag 11 mars 2017

Beväpnade vakter på dagis

Det var ett bra tag sedan jag skrev något nu, men jag tänkte det var dag för en uppdatering. Lillkillen är inte lite liten längre. Han fyller snart två och han går numera på ett riktigt bra dagis som ligger ganska nära (det är i alla fall det närmaste dagiset). Det är bara en sak som stör mig lite. Dagiset drivs av det lokala judiska centret och på grund av alla hoten mot judiska center den senaste tiden så står det alltid en beväpnad vakt utanför. Polisen har också en bil som stationerats där en tredjedel av sin tid. Vi har också nyckelbrickor som måste användas för att ta oss in för att hämta eller lämna.
Jag tror risken att något skulle hända är minimal, men det är ändå lite annorlunda mot hur det var när man själv gick på dagis hemma i Sverige.

Vi har en granne några hus bort som har sin lillgrabb i samma dagisklass. Det är helt fantastiskt att ha en kompis till grabben så nära. Barnen får någon att leka med efter dagis och på helgerna och vi vuxna får lite vuxet umgänge. Sedan vi fick barn har jag faktisk lärt känna hela gatan mycket bättre. Alla tycker så mycket om de söta små liven :-). Vi har kommit fram till att det är en ganska multikulturell gata trots att det är ett område i övre medelklassen. Grannarna kommer förutom USA från Indien, Iran, Syrien, Latinamerika och Tyskland (USA egentligen, men grannen mitt emot har förändrar som flyttade från Tyskland). Vår närmaste grannes bror är till och med gift med en svenska som gick på samma gymnasium som jag. Världen är bra liten ibland.